Tidslinje

Under våren 2026 pressar Tidöregeringen igenom lagändringar på migrationsområdet i en takt som saknar historiskt motstycke – trots kritik från Lagrådet och tunga remissinstanser. Även Socialdemokraterna och Centerpartiet röstar i riksdagens voteringar många gånger för regeringens förslag, nu senast i frågan om höjda krav för medborgarskap 29 april 2026.

Kritiken mot de lagändringar på migrationsområden som just nu klubbas igenom riksdagen är massiv. Lagrådet, Barnombudsmannen, Justitieombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, tusentals juridiskt sakkunniga, Rädda barnen, Röda korset, Stadsmissionen, Svenska kyrkan, Civil Rights Defenders, Amnesty, RFSL och RFSU. Alla riktar massiv kritik mot lagändringar i sak – att de strider mot Barnkonventionen, asylrätten och Sveriges internationella åtaganden – men också för att beredningen och utredningen av lagändringarna inte har gått rätt till. Läs mer om det här längre ner!

Här är några av de allvarligare lagförslagen på migrationsområdet som röstas om i riksdagen under våren – alltså fram till midsommar 2026:

29 april: Höjda krav för medborgarskap (försörjningskrav, språktest och Sverigetest för alla över 16 år, längre tid med uppehållstillstånd för både barn och vuxna innan de kan ansöka om och beviljas medborgarskap)
20 maj: Kvalificering till socialförsäkringen: personer som får uppehållstillstånd i Sverige får inte rätt till omfattande delar av socialförsäkringsystemet (barnbidrag, bostadsbidrag, omvårdnadsbidrag) förrän de bott i Sverige med uppehållstillstånd i minst fem år.
20 maj: Förändring av grundlagen för att möjliggöra att personer med dubbla medborgarskap ska kunna fråntas det svenska medborgarskapet
26 maj: Förbud för kommuner att ge ekonomiskt bistånd till papperslösa. Förslaget inför även ett bidragstak, vilket innebär lägre försörjningsstöd för familjer med flera barn.
3 juni: Ytterligare skärpningar av mottagandesystemet. Asylsökande ska bl.a. vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område och medverka i närvarokontroller på obligatoriska boenden. Att inte följa begränsningarna eller skyldigheterna leder till sanktioner.
9 juni: För många personer med tillfälligt uppehållstillstånd tas möjligheten till permanent uppehållstillstånd bort. Förslaget innebär även bland annat att asylsökande inte längre får rätt till ett juridiskt biträde vid prövningen av sin rätt till asyl hos Migrationsverket.
15 juni: En omfattande utökning av vilka handlingar, så kallad bristande vandel, som kan leda till att uppehållstillstånd nekas. Det ska inte längre krävas att en person gjort sig skyldig till ett brott för att ett uppehållstillstånd ska kunna nekas. Även handlingar som inte är brottsliga såsom bristande regelefterlevnad, återkrav, skulder ska beaktas.
15 juni: En ny form av angiverilag som inför en skyldighet för b.l.a Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter till polisen om personer som misstänks sakna uppehållstillstånd.
15 juni: Brott ska vara utvisningsgrundande i större omfattning än idag. Redan när den påföljd som döms ut är strängare än böter ska brottet kunna leda till utvisning. (exempelvis villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomstjänst i mer än 50 timmar).
15 juni: Skärpta regler för förvar; Utökade möjligheter för förvarstagning, längre tidsfrister som en person kan hållas i förvar. Även barn ska kunna tas i förvar – utan sina vårdnadshavare.

Massiv kritik från lagrådet och remissinstanser

Lagrådet har till uppgift att att säkerställa att nya lagar inte strider mot grundlagen eller mot Sveriges internationella åtaganden. De har också till uppgift att se till att lagförslag är rättsäkra och inte otydliga. De ska tillfrågas då lagförslag berör enskilda människors fri- och rättigheter. Lagrådet har i flera av sina remisser varit kritiska mot regeringens förslag till lagändringar på migrationsområdet. I utlåtande från april 2026 (om utmönstringen av permanenta uppehållstillstånd och anpassning till EU:s miniminivå) skriver lagrådet: “Invandring handlar om människor, vuxna och barn. En rättsstat förutsätter att lagen visar respekt för alla som finns inom landets gränser, också för dem som inte är medborgare i landet”, och fortsätter: “Det förefaller som om regeringen inte på någon punkt anlägger ett flyktingperspektiv eller ser till den enskilda människan”.

Ett upprop undertecknat av tusentals juridiskt sakkunniga varnar för utvecklingen i migrationspolitiken, och påpekar att en rättsstat inte kan tillåta en juridisk särbehandling av svaga grupper inom medborgarskaps- migrationsrätten. En tidigare generelsekreterare för advokatsamfundet kritiserar den inhumana människosyn som genomsyrar lagförslagen på migrationsområdet.

Regeringen vägrar också att lyssna på sina egna remissinstanser – Justitieombudsmannen (JO), Barnombudsmannen (BO) och Diskrimineringsombudsmannen (DO), som alla varit kritiska mot flera av lagändringarna på migrationsområdet. De har inte heller lyssnat på tunga remissinstanser i det civila samhället, som Svenska kyrkan, Rädda barnen, Röda korset, Stadsmissionen, Civil Rights Defenders, Amnesty, RFSL och RFSU.

Mot denna bakgrund har vi alla ett ansvar att agera. Gå med i kampanjen för en human migrationspolitik! Här är kontaktuppgifter till kampanjens Malmö-del.

Vill du veta mer?

Här har du en länk till Riksdagens sida med Planerade ärenden för kammaren.

Här är FARR:s (Flyktinggruppernas riksråd) kunskapsbank om Tidöavtalet på migrationsområdet.

Vill du veta mer om hur dagens migrationspolitik har utformats sedan 2015? Gå till Asylkommissionens tidslinje.